Tisdagen den 24 juli 2024, undervattensdykarklubben "Dykning” representant Walter Preimanis meddelade LETA att dykare har dragit ett gammalt fiskarnät som väger cirka tre ton från havet.
Östersjön, även om den verkar liten, döljer många hemligheter och faror. Ett sådant hot är "spöknät" - övergivna fiskeredskap som fortsätter att "fiska" långt efter att det har tappats bort eller lämnats på havsbotten. Dessa nät blir dödliga fällor för livet i havet och förorenar även miljön med mikroplast. Lettiska dykare är engagerade i att bekämpa detta problem och hjälpa till att rena Östersjön från dessa "spöken".
Dessa så kallade "spöknät" är ett allvarligt hot mot Östersjöns ekosystem.
Tusentals övergivna och förlorade fiskeredskap driver i det mörka vattnet i Östersjön och fortsätter att fånga och döda marina djur och förorena havet med mikroplast. I år togs sådana nät för första gången bort från lettiska kustvatten.
Fem lyftbojar användes för att lyfta nätet och det cirka tre ton tunga nätet hissades ut med metallankare. Det övergivna nätet utgjorde en säkerhetsrisk för sjöfarten och fortsatte att fånga fisk som dog efter att ha fastnat i det.
Detta evenemang genomfördes frivilligt och på fritiden. I samarbete med "Carnikavas Komunalservis" togs nätet iland för att torkas och kasseras.
Medlemmar i dykklubben "DAIVINGS.LV" (dykklubb för PADI-kurser) deltog i denna kampanj. Deras erfarenhet och kunskap om Kurzeme-kusten och vädret är ovärderlig. Den här gången besökte de inte ett gammalt skeppsvrak för skojs skull, utan för att lyfta fram övergivna fiskenät som hotar den marina miljön.
Dykare Guntis Zilberts från klubben "DAIVINGS.LV" förklarade att många välbevarade föremål är täckta med nät, så det är omöjligt att helt utforska dem och förstå vad som finns där. Det är därför de dyker.
Förberedelserna började flera dagar i förväg. Dykutrustning kontrollerades och inventering upprättades. Säkerhet har högsta prioritet, eftersom gruvnätverk är komplexa och farliga. Detta kan endast göras av tekniska dykare med specialkunskaper och utbildning.
Guntis Zilberts förklarade att en dykare måste kunna utföra denna uppgift och känna sig bekväm under vattnet. Dessutom är det viktigt att dyka i par på grund av risken för att fastna i nät eller annan utrustning som dykaren kanske inte lägger märke till. I en sådan situation kan en partner hjälpa dig att komma loss. Därför försöker de under sina dagliga dyk att inte närma sig näten om det inte är nödvändigt.
Dykarna spanade på just denna plats i förväg för att bedöma situationen och planera sitt arbete. Vraket av det sjunkna skeppet, runt vilket spöknät är intrasslade, ligger fyra och en halv kilometer från hamnen i Carnikava. Den hittades för flera år sedan.
För att nå näten måste dykare dyka till ett djup av 20 meter. Det är ett lagarbete som involverar minst tre personer: två dyker och en stannar i båten. Det är första gången de kommer att ta upp spöknät från djupet.
Martin Anger förklarade att en plan alltid tas fram innan dykning, där djup, tid under vattnet, uppstigningstid och andra viktiga aspekter diskuteras. Personen i båten vet vad som händer under vattnet, och dykpartnerna kommunicerar med speciella handtecken Tiden under vattnet beror på djupet. På 40 meters djup är det 30 minuter.
WWF:s chef kommenterar
Magda Jentgen är havsmiljöexpert för World Wide Fund for Nature (WWF). Dykning har varit hennes hobby i många år, vilket hjälper henne i hennes arbete. Som Magda säger, tittar man på kartan kan Östersjön verka relativt liten i global skala, men när man dyker ner i havet är det inte lätt att hitta något.
”Förlorade och övergivna fiskenät, eller ’spöknät’, är ett globalt problem som även drabbar Östersjön. Experter har uppskattat att omkring 10 000 stycken spöknät försvinner i Östersjön varje år. Dessa nät är farliga av flera skäl - även när de överges fortsätter de att "fiska" och speciella arter som tumlare, sälar och torsk dör i dem.
Dessutom är de också gjorda av plast och orsakar med tiden mikroplastföroreningar i havet. Vi är särskilt glada för dykarna som den 23 juli drog fram ett storskaligt nät från Rigabukten på egen hand. Det kommer bara att ha en positiv inverkan på vår nations rikedom - Östersjön."
–Magda Jentgen, chef för Östersjö- och sötvattenprogrammet vid WWF
Dykarna i den lettiska "DAIVINGS.LV"-klubbens modiga agerande, som lyfter ett övergivet fiskenät från Östersjön, är ett inspirerande exempel på hur alla kan bidra till miljöskyddet. Detta initiativ hjälpte inte bara till att rädda marina djur utan också ökade medvetenheten om problemet med "spöknät" och dess inverkan på det marina ekosystemet. Även om Östersjön verkar liten, är dess renlighet och hälsa vårt allas ansvar.
Inbjudan till läsarna: Låt oss komma ihåg att var och en av oss kan bidra till att skydda miljön. Även små åtgärder som att sortera sopor eller att delta i strandstädningar kan göra stor skillnad. Tillsammans kan vi hålla Östersjön ren och frisk för framtida generationer.